Det är något med Stockholm som gör att jag klipper sönder mina klädesplagg för att göra det bättre men i slutändan åker jag ändå iväg iklädd något helt. Varje gång blir alla lika oroliga. Den lilla flickan- hälften häst hälften människa- ska klä sig civilt och befinna sig på en offentlig plats, i en stor stad dessutom. Jag vet inte varför, men det verkar som att min omgivning tror att mitt IQ försvinner med hästkläderna och med ett par chinos på är jag så gott som förlorad. Nu är jag i alla fall på tåget, på väg mot min far i den stora staden. Vi ska äta rå fisk, sushi med ett finare ord, och bara prata om saker jag inte vet ännu. Trevligt? Jo. Det här får mig att fundera över- Betyder detta att jag måste plugga till journalist i ridbyxor?
Men frågan just nu- kommer min hästhalva springa mig till norrmalmstorg dit jag hoppas att min mänskliga halva kommer hitta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt