Jag vet inte vad som har hänt. Jag var glad, stark och positiv. Sen gick jag in i ett rum och en snäll dam tog en spruta i min arm. Efter det har någon annan ägt min kropp. En svag, negativ och dålig person. Hon måste sprutat in svininfluensa, svaghet, negativism och tårar. Ut drog hon med sig all min friskhet, all min styrka, all min glädje och allt bra med mig. Som jag red igår kväll var riktigt jävla dåligt. Jag rider inte så. Nu har allt försvunnit till tävlingarna Greva Gården nästa helg, jag är inte taggad för 5 öre. Jag vill ligga i min säng och stanna där för eviga tider. Aldrig gå upp. Aldrig rida. Aldrig äta. Bara ligga här. Det är allt jag duger till.
Jag tycker du skriver helt fantastiskt Emma! Trots dina unga år (jämfört med mig iaf :P) så är du jätteduktig på att uttrycka dig. Jag hoppas verkligen att din svenskalärare förstår vilket "ämne" han har i denna rådiamant. Om du slutar rida, kan du ju alltid satsa på poesi eller annat författarskap. Fast jag tycker inte du ska sluta rida. Det är du ALLDELES för duktig för......
SvaraRadera