Jag värmde upp med brännande varmt kaffe och lusläsning av metro. Efter några timmar i skolan som handlade om trafficking och ekvationer var jag redo för min bibloteksdebut. Jag gick till bibloteket och gick därifrån med famnen full av poesi. Jag ska läsa och älska poesin men även använda den i min jämnförelse i min svenska fördjupning. Stagnelius, Birro, Sheakspeare och Moodysson ska bli några av mina äkta män och sova i min säng. Jag ska självklart bli poet tror jag. Ja, jag tror faktiskt att jag ska det. Jag har allt som krävs- jag är olycklig, har ett annorlunda i alla fall mellannamn och vissa säger även att jag behärskar konsten att skriva. Poet, ja varför inte? En knepig olycklig människa som alla hatar i verkligheten men som älskas på pappret. Jag ska bli Strindberg i kvinnlig form. Spännande, om inte annat är det något att fördriva tiden med. Jag har även tävlat idag. Inte i den vanliga formen hästhoppning utan i den ovanliga formen uppsatsskrivning. Jag skrev 11 sidor för hand om vilken värld jag ville leva. Jag skrev något om en gemensam värld men nu efter världskriget i köket önskar jag att pappren som blev inlämnade innehöll önskan om att det bara var jag och mina fyrbenta kungabarn som fanns kvar i hela världen. Nu skriker min olyckliga själ och mitt konstiga mellannamn efter lite Viktor Rydberg.
Jag kom på ett till krav jag uppfyller- alla poeter är fula, antagligen därför de är olyckliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt