Mitt i kaoset

Det känns kasst att ha en blogg och endast skriva om alla oändliga eländigheter som alltid ska hända mig. Men det är så det blir. Så nu sitter jag här igen och bokstaverar för att allt är katastrof. Jag tar åt mig för mycket skit, tar på mig allt och sen går allt åt helvete helt enkelt. Jag fick en kommentar ifrån en saknad snubbe som en går hade en chans att förändra mitt liv för att han var så underbar, men så blev det alltså inte så nu sitter jag här med hästar som inte går att rida på och tårar i ögonen. Jävla skit. Jag borde ha slutat när jag hade chansen. Men nu är det för sent och kaoset har infunnit sig- jahapp på tal om att någon saknade mig så saknar jag mig också.