Min stora förebild Arnold Assarsson och världens finaste häst Cautious KIL fick känna på en stolpe instoppad i det perfekta hjulet idag. Den perfekta duetten föll som en pannkaka och det blev 13 fel i första kvalet på unghäst VM och finalen försvann i besvikelsens dimma. Jag tycker så synd om dom, fan dom är utan tvekan bäst där nere och bara för att det råkar vara fel just IDAG så var den fantastiska resan över. Men jag, optimist javisst som jag är, försöker göra det här till en positiv lärdom för mig. Jag kom fram till en slutsats; Även dom bästa failar. Det finns inget som säger att någon är tvärsäker, klockren och självklar i den här sporten. Ena dagen är man så redo att man bara står och hoppar och nästa dag ser man inget annat än strypsnaran locka. Det här ger mig ännu mer styrka i mina spagettiben inför helgen. Jag vet att det är inget fel med att misslyckas, alla kan göra det. Så Arnold, det var dumt att göra det på VM kanske men jag är så egoistiskt så jag säger TACK, nu gav du mig den största supporten du nånsin gett inför den här helgen. Du är min allra största idol och jag tycker att du om någon var värd det där guldet. Men det är som du säger till mig varje gång jag kommit hem med sura miner; "det är bara att bita ihop och komma igen!"
Du är världens bästa för mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt