Jag har kommit fram till att jag har kommit in i en väldigt äcklig grej- vardagen. Jag går upp, går till skolan, kommer hem, rider, sitter vid datorn, sover. Samma varje dag, ämnen i skolan som bara blir en enda dimmig klump och katastrofala träningar, det är den bittra sanningen om vardagen. Allting i vardagen känns så tungt. Bara som exempel såg jag idag när jag städade rummet att ajg måste sortera min strumplåda eftersom den inte går att stänga längre. Men vem orkar ta sig tiden att sätta sig med en triljard strumpor och bara sortera ut. Vissa strumpor får ta plats på skrivbordet till jag kommit fram till ett svar på den frågan. Det är en konstig grej med vardagen- vi har alltid mindre tid än vad vi behöver och trots det har vi alltid mer grejer att göra. Jag vill bara se Vardagen brinna, långa röda flammor mot skyn, se den försvinna som ett minne blott. Puss på den som eldar upp vardagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt