Jag ger på ngt sätt upp

Jag har startat någon form av make over. Jag cyklar. Jag springer. Jag rider. Jag skrubbar varenda millimeter av min kropp med bodyscrub varje gång jag duschar. Jag vill börja om. Men phur gör man när man vill börja om med det man höll på med innan? Göra den gamla kulan till en ny kula. Jag vill börja om men jag vill ha kvar det som va innan. Jag vill ha kvar allt jag hade men ändra mig själv. Hade jag kunnat ändra mig själv hade jag kunnat ändra på det som jag själv tyckt va fel istället för att tvingas leva i någon sorts skuld till alla mina egna misstag. Jag känner för tillfället en oändlig hopplöshet. Det känns inte värt att försöka göra något åt situationen, mitt liv överhuvudtaget. Dessa tusentals snedsteg och misstag och felgöranden har krossat mig och gjort mig likgiltig till allt vad lösning heter. "Jag är inte värd bättre" och allt vad det innebär ekar i huvudet. Jag sa till någon att man inte kan påverka det man har gjort men man kan påverka det man ska göra. Men jag har tappat hopp, det som har gjorts kommer föralltid att påverka mig. Jag kommer leva med skulden och negativismen. Jag ger på något sätt upp.