Jag har ett konstigt rekord jag försöker mitt liv för att sätta. Men det går verkligen åt helvete. Jag försöker att vara glad en hel dag. Det har inte hänt en enda gång den här sommaren och nu har halva sommarlovet gått. Det är absurt... Idag var jag nära men jag lyckades ändå inte hela vägen. Jag blir så förbannad på allting! Fan ska det vara så svårt att bara inte göra fel och kunna vara glad? Ska det vara så svårt att bara kunna glädja sig själv? Varför vara så beroende av alla andra liksom? Varför ska mungiporna alltid styras av orden som kommer från andra? Jag lovar att även om jag skulle sitta helt själv på en strand med ett underbart liv skulle ändå smsen jag fick- eller kanske inte fick- styra mina mungipor och tårkanaler. Jag blir så trött. Skjut mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt