Det gäller att aldrig vara lycklig. Eller aldrig tänka att man är lycklig. Problemen man kände att dom kommer lösa sig kommer upp och slår till en hårt i magen. Så fort man vågar tänka tanken på det lyckliga slutet försvinner marken och det lyckliga slutet är och förblir en dröm. Jag blir galen. Förvirrad. Dum i huvudet, mer än jag redan är. Lycka är färskvara, så färsk att den inte ens hinner existera innan den nått sitt bäst före datum. Jag blir tokig. Jag vill bara vara lycklig, och jag vill bara kunna göra mig själv lycklig. Men jag är så värdelös att jag klarar inte ens av det. Fan fan fan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt