Jag trodde något väldigt fel

Det förväntas så mycket av mig att jag vet inte längre vad jag kan. När för mycket går fel ställer hjärnan om och plötsligt går allt fel. Det är inte lätt att vara ren utan att få duscha, det är inte lätt att vara perfekt om man matas med bajs. Jag blir bara ledsen, sur och arg och skiten går över mer på mig. Allting hålls under skalet, ingen orkar ett utbrott- och vad blir egentligen bättre av ett utbrott? Bättre att tugga på, vara tyst och gråta när ingen ser. Men jag önskar att du kanske kunde se i alla fall- jag trodde vi var så nära varanndra. Men jag måste trott något väldigt fel..