Lite päls i tillvaron behöver alla, speciellt jag. Jag och Livet har en väldigt konstig relation just nu. Jag kan inte sätta fingret på om jag bara är ett schysst ligg eller hans stora kärlek- Livets stora kärlek alltså. Vem är han? Livet? Och varför skulle jag vilja ligga med honom om jag nu gör det? Livet är konstigt. Fela är inte mänsligt, det är idiotiskt enligt mig. Vafan varför ursäkta sig istället för att göra bättre? Varför skylla ifrån sig när man borde stå på sig? Vem vill egentligen vara en idiot? Ingen, men ändå kryllar det av dom. Dom bor överallt faktiskt. Jag ligger nog med Livet för att göra mig själv en tjänst. Det blir roligare om Livet är glad. Han bestämmer ju det mesta, han är ju trots allt Livet. Jag önskar verkligen att jag var någon annans Liv jag också. Att det fanns någon som verkligen behövde och faktiskt bokstavligen inte kunde leva utan mig. Underbart. Men eftersom det är få som har tur tror jag att jag gör bäst i att pippa på. Är Livet tillfredsställt går saker och ting smidigare till. Ju bättre man i sängen är desto bättre blir Livet, ett bra Liv är ett glatt Liv. För att lyckas måste man kunna tillfredsställa honom, Livet.
Slutsatsen blev- Idioter måste vara för jävla dåliga i sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt