Här sitter jag igen. Efter en resa brukar man säga borta bra men hemma bäst, right? Men jag längtar inte alls ner till stallet imorrn.. Jag vill tillbaka till Frankrike, tillbaka till Laurent, tillbaka till Stephane och allra mest tillbaka till Miss. Miss är världens bästa häst, jag kommer aldrig hitta en häst som ger mig sådan känsla som hon gav mig. Jag hoppade 1.50 på den varelsen. 150! Jag, Emma-Maria Ralfsdotter Thalén, kan du fatta det? Den hästen gjorde mig odödlig, jag klarar allt med henne.. Tyvärr skapar hon inte samma kärlek i mina svenska medmänniskors hjärtan men jag SKA hitta någon som vill köpa henne till mig.. Jag får gifta mig rik. (vid 15 års ålder- svaret är ja; pappa du får sälja mig. På ett villkor; TILL EN RIK MAN!) Jag kan hålla med om att det är konstigt att hästen är 9 och inte har tävlat, men jag skiter i hennes förflutna- jag bryr mig om framtiden. Jag är kär och när man är kär gör man kanske dumma saker, men oftast är man lycklig. Jag är lycklig bara av att sitta i halmen och pussa på Miss mule. Det är kemi, det är kärlek. Nej jag tänker inte glömma den hästen och gå vidare- HON SKA BLI MIN.
Allt annat som hänt under veckan har varit så kul! Jag älskar Malena med hela mig, vi har skrattat sönder våra mungipor. Jag har sett varenda gata av hela Paris, jag har även fått väl in bankat i huvudet hur en "typisk fransk lantgård ser ut" hur en "typsikt fransk lant by gata ser ut "hur en "typisk fransk lant by ser ut". Jag drar slutsatsen: Den franska lantbygden är väldigt "typsik". Jag ska tillbaka i April, på påsklovet. Mest för Miss, men också för Malena. Laurent ville att jag skulle komma tillbaka och rida och TÄVLA.
Jag vill tillbaka till min Miss.. MISS JERVAISERIE är mitt liv <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt