En till roman som du så gärna vill läsa

Whaaaat?! Tell me you're kidding!

Eftersom mina inlägg mer liknar romaner än någonting annat å är det bäst att jag nämner det här i början- Kan alla börja följa min blogg? (Så kan det i alla fall se ut som att jag är älskad och som att jag har ett intressant liv.) Tack på förhand, väldigt omtänksamt.

Jag är så glad åt mitt rum. Jag tycker faktiskt om att vara här igen! Jag har även startat upp mitt iTunes på ett mer seriöst sätt, också en fördel att slippa sitta all alone i en död tystnad. För jag räknar inte tagentknapparande och "dudututt" (msn ljud) som en såkallad "isbrytare".

Jag erkänner mig här med som knarkare. Jag har kollat på "du är vad du äter", vilket egentligen borde vara förbjudet om man är 14 år och tjej. Men eftersom jag i samma veva kan erkänna att jag är inte tjock någonstans så antar jag att det helt plötsligt blev lagligt för min del. Hur som helst så visade dom hur mycket koffein kaffe innehåller. Jag visste faktiskt inte att koffein var en drog på det sättet, men koffein finns i pulverform och då ser det ut som vilket hokuspokus som helst. Man blir faktiskt beroende av koffein. Jag måste trappa ner med kaffet.

Jag red idag. Fast jag red bara en häst, dels för att jag fick lite problem med andningen, men också för att jag blev faktiskt ganska opepp när jag insåg att jag fått träningsverk. Av att rida! Kan du fatta det?! Jag har i alla fall svårt att inse att jag fick träningsverk av att rida 1 ynka häst. I sommras red jag 5-6 varje dag. Hm, men jag antar att min kropp fysiskt längtar tillbaka lite till soffan. Glöm din dröm säger jag, nu ska det bli hutlöst med motion.

Nej, dags att sätta fart med mitt liv, inte för att jag vet vad det är jag ska sätta fart med- jag tror det mest att det där var en undanflykt för att korta av inlägget. (Som redan är en roman) Hur som helst så sätter jag nog punkt här. Alltså det tar slut här. End. Fan jag är ju värdelös! Kan inte ens sluta skriva. *Bitchclap i ansiktet* Hejdå.