Låt mig bara rida.. Det är allt jag ber om

Förlåt att jag inte skrivit på en vecka, men det enda mina inlägg skulle innehållit är klagomål och depp depp depp. Jag är sjuk. Jag har varit strandad i vår TV soffa sen i lördags eftermiddag och jag håller på att bli galen. Jag har även varit hos farbror doktor Kent och gjort blodprov och EKG, jag fick ont i ryggen och när jag andades kändes det som att mina revben var i vägen för att mina lungor skulle kunna andas. Tänk dig den känslan- not so nice. Så vi åkte in och kollade och han sa att det kunde varit hjärt-muskel-inflammation, vilket det som tur var inte var. Det var därför jag gjorde EKG. Istället trodde han att jag har lung-säcks-infektion, vilket läker av sig själv. Dock skulle jag inte anstränga mig fören andningsproblemen var borta. Tjiho, gud vad roligt! (ironi) Men eftersom mina föräldrar tror att "bara man rör på sig" blir man frisk. Bryter man benet- jo men rör på dig så blir du bättre. Har man så ont i ryggen att man börjar gråta- Jo men rör lite på dig så blir det bättre, tack för tipset. Mina föräldrar anser att man får ont i ryggen av att ligga ner. Okej, jag visste bara inte att liggsår satte igång tårkanalerna men jag hade väl fel som vanligt då. Sen blev jag arg idag för att jag vill rida, jag har inte ridit på en vecka och jag vill inget annat än att rida. Nix inte en chans att får jag gå ner till stallet- MEN jag borde absolut röra mer på mig. LÅT MIG RIDA DÅ! Det enda min kropp är van vid är att sitta på en häst, det är ju det jag gör varenda dag. Vandrat från vardagsrummet till köket- det har jag gjort hela veckan. Men jag kan inte hitta skillnaden, om jag ska röra på mig mer än jag gjort under den senaste veckan så borde jag få rida.
För faktiskt så mår jag bättre av att få rida, jag kan ta skrittpauser när jag får svårt att andas. För jag mår varken fysiskt eller psykiskt bra av att äta frogurt och glass undertiden jag dränker mig i tårar.
Sen förväntas jag vara hyper glad, även fast jag är fast i en soffa med en TV som enda vän. Jag har så ont i ryggen att jag får bita ihop varje andetag för att inte börja gråta, men jag vill verkligen rida så mycket att jag skulle bita ihop lite extra för att få göra det. Jag hatar när ni varje dag kommer upp och säger; "ååh Bella var så fin idag, och du skulle sett Zanne!". Ni förstår inte hur dåligt jag mår av att bara sitta still.. Jag har aldrig känt mig så tjock och hopplös som jag gör nu.
It's really killing me...