Jag har haft ett problem dom senaste dagarna. Eller jag tror inte att mitt problem ens är i närheten av att vara ett riktigt problem. Men jag har ganska mycket problem just nu, som är tusen gånger jobbigare än det här- så jag låtsas att det är ett problem så jag slipper tänka på dom andra. (Skit samma, kom till saken människa!) Mitt problem är att mina blogginlägg blir romaner. Jag skriver så äckligt långa att jag tror att mina få läsare tittar på bilden, läser rubriken och kanske lägger ner lite tid på att läsa en spalt som är gjort med fet textstil innan som snabbt bläddrar vidare till en annan blog. Men jag vill inte skriva 1000 korta inlägg heller- för då försvinner som gamla inläggen så fort, eller försvinner gör dom inte men man måste klicka på "äldre inlägg", och det är inte en jävel på jorden som orkar göra det när man hittar en ny blog. Man läser det fräscha liksom! Så min lösning på mitt problem är att jag har ingen lösning. Jag tänker skriva långt- leave it och read it, typ.
Nu tänker jag prata TV och film. Först TV- igår såg jag, som säkert många andra, på fotbollen. Det var Sverige v.s. Ryssland och vi var tvungna att spela minst oavgjort för att gå vidare. Men Sverige SÖG! Vi var så jävla kassa. Hela laget gick runt planen och varje gång någon fick bollen snubblade dom eller passade Ryssland. Och, det väntade ryska målet kom i den 24 minuten. Sen var det bara att vänta på nästa och såklart förlorade Sverige stort. Skam för vårat land, vi kunde gett så himla mycket mer! När det gäller EM har man inte råd att spela en dålig match. Man ger allt i alla lägen. Skam säger jag bara.
Och sen film ja; Igår hade jag väldigt tråkigt efter fotbollen. Jag hade städat mitt rum, precis som jag sa igår- och alltid när man städar rummet hittar man en massa saker som man liksom hade glömt bort. Jag hittade en film. Den låg dammig och bortglömd, fortfarande fint inslagen i plasten som sitter runt varje ny köpt film. Jag fick den här filmen för 2 år sen i julklapp. Jag har inte rört den p.g.a. att den sett så otroligt tråkig ut. Filmen som låg där var Shakespeare in love. Jag bestämde mig för att en gång för alla se den här filmen- jag hade ju ändå inget för mig. Det var en väldigt svår film. Men jag gillade den på något sätt endå. Det enda dom egentligen gör är att dom; pratar poesi som man inte fattar ett skit av, har sex och slåss- jo och ibland har dom sex och pratar poesi samtidigt. Men det var endå en härlig film! Kärlek är det ordet som poppar upp i mitt huvud- ren kärlek. Tänk om det fanns sån i verkligheten. Jag förstår nu efter att ha sett den varför den fick 7 Oscars; den är verkligen underbar. Men det som gör det här filmen så otroligt bra är dom två skådespelare som spelar huvudrollerna- Joseph Fiennes och Gwyneth Paltrow. Men egentligen ville jag bara säga; Det här är en riktigt sevärd film!
Nu blev det sådär långt igen... jag är värdelös på det här! Ciao! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyckte ngt